Onsdag den 16 februari 2011

Färgen är orangeröd och skvallrar om viss utveckling. Doften är sagolikt väldoftande med djup och finess. Vi hittar godisviol, rosor, mynta, läder och ekkryddighet i en stor, generös, fruktig, samtidigt finstämd och harmonisk stil. Smaken är torr, syrlig och medelfyllig med fina eknyanser av choklad och sötlakrits. Vi hittar en hel del bärighet i form av körsbär och lite parfymerade, blommiga toner men på det hela taget är smakerna sammansmälta till en komplex helhet. Utvecklingen och ungdom går hand i hand på ett utomordentligt sätt även om vi tror att vinet mycket väl kan lagras ytterligare. Avslutningen är härligt fruktig med en lätt värmande ton. Vinet är fruktansvärt gott även om vi givetvis hade hoppats på ytterligare lite tryck i koncentration och längd.

Röd, ganska tunn färg. Örtig, dov, lite kokt, mycket otydlig doft med inslag av jord, buljong, vitpeppar, fudge och jordgubbssylt. Inte helt angenämt så långt. Smaken är än värre. Vi får en alkoholig, snapsörtig, lite söt, överfatat smak i total obalans. Nyanserna drar åt lakrits, gräddkola, aska och omoget plommon. Eftersmaken är grön och ekbitter. Det här är ett riktigt dåligt vin, oredigt gjort, helt utan ambition. Vi tvingas efter att ha gett vinet en rejäl chans att lufta loss, slutligen hälla ut. Personalen i systembutiken upplyste stolt om att detta vin har sålt så pass bra att det har kvalat in från beställningssortimentet till det fasta. Billig Amarone verkar alltså vara svenska folkets våta dröm. Vi river en vacker dröm.