Provat från producenten Château Croix Mouton

Väldigt långt ifrån hur vi vill ha vår röda Bordeaux. Här hittar vi hög alkohol, övermogen och -extraherad frukt med rejäla doser ny ek. Den glesa, portvinsosande frukten har åldrats dåligt och känns russinsöt och uttorkad. Smaken är annars bränd och obalanserad likt något sämre från Valpolicella. Otydligt budskap minst sagt och en stor besvikelse (igen).

Tveksamt hur mycket man egentligen kan gnälla på ett vin när man själv har gjort dålig research inför inköpet. Här har vi i alla fall en röd Bordeaux som inte alls känns Bordeaux; hög och inte särskilt balanserad alkohol (14,5%), portvinslik frukt och rejäl fyllighet. Modernt och insmickrande alltså och långtifrån det strama, vresiga som vi söker efter i Bordeaux. Moreller, björnbär och körsbär i likör dominerar med något brända örter och gröna stjälkar i bakgrunden. Syra och strävhet är på plats men koncentrationen känns lite falsk i allt det starka och viskösa så framtidsutsikterna i källaren är nog inte jätteljusa. Gillar man stilen kan det här såklart vara nåt att titta närmre på, det är ju inte på något sätt ett dåligt vin, men då känns det mer naturligt att söka sig mot Valpolicella eller kanske Kalifornien. Vi låter kvarvarande flaskor ligga ett tag till och påminner oss om att läsa på bättre nästa gång vi handlar vin.

Sista flaskan ut och de negativa intrycken från tidigare består. Här är starkt med rejäl ek och ihåligt med svag frukt. En för stor kostym på en för liten kropp. Trots gnäll den bästa flaskan där vinet har mjuknat och gått in i en syrlig, josig fas. Fortfarande stora frågetecken för ursprungstypicitet och koncentration.