Lördag den 5 oktober 2013

Färgen är ljust gulgrön och skvallrar om ungdomlighet vilket bekräftas i sniffet som är citron- och mandarindominerat med fina inslag av lime, krusbär, honungsmelon samt en lätt antydan till stenig mineral. Smaken är pigg och fräsch med superprimära nyanser av citronsorbet, krusbärscurd, en avlägsen örtighet och en lätt, elegant mineralton. I all sin friskhet är smakerna snyggt krämiga och runda. Helhetsmässigt är detta ett finstämt, välstrukturerat och balanserat (och nära nog stort) vin med tillräcklig substans att klara en bättre torskrygg med knaperstekt bacon, eller varför inte ett par års lagring? Den lilla knutenhet vi upplever just nu borde nämligen kunna öppnas upp genom ett par år i källaren (men klarar vinet verkligen tio år på rygg som importören anger?) Hur som helst är det gott att dricka redan nu även om den petige kanske upplever det lite väl puttenuttigt för stunden.

Mörk, blåröd färg. Doften är fint mörkbärig med snyggt invävda ekfatstoner. Knappast bombastiskt utan snarare finstämt och elegant. Frukten är solmogen men ändå fräsch och drar åt söta körsbär och hallon. Ett lager av violblommighet och vulkanisk mineral gör sniffet verkligt intressant. I munnen får vi ett på alla sätt balanserat vin med fantastisk drickvänlighet. Syrorna och tanninerna är fortfarande höga men besvärar knappast. Frukten är djup och bärig och ekfaten snyggt integrerade. Vinet lyckas med konsten att vara rikt och fullpumpat och samtidigt skirt och komplext. Det här är på alla sätt ett riktigt gott och välstrukturerat vin. Ska man gnälla på något är det väl att det kanske är lite väl snyggt och polerat i kanten vilket gör det en gnutta opersonligt.

Mycket tunn, röd färg med orangea reflexer. Initialt svart, örtig, bränd, nästan defekt doft. Efter luftning öppnar druvtypiska toner av pinotkryddighet, parfym och jordgubbar upp. Ganska klen i sniffet dock och inte helt ren med grön kartighet och rökiga ektoner. Smaken ger oss (efter rejäl luftning) en lite mer sötfruktig upplevelse med bra syra och helt mjuka tanniner. Fin kryddighet och i bakgrunden en härligt sötsyrlig frukt. Detta till trots finns mindre smickrande nyanser av burktomat, örtbeska och cigarettrök. Oavsett om detta kommer från ”Blauschiefer” och uttrycker någon form av ”terroir” så är det störande och ointegrerat i vinet. Vi vill gilla pinot från Ahr men det är banne mig inte lätt.