Torsdag den 3 augusti 2017

Färgen skvallrar om Bojo. Doften skvallrar om, eh... äggamök. Det tar faktiskt så många timmar att lufta bort odören att vi är nära att föra in vinet på kontot för skadade viner. Men så dags släpper det och vi belönas med både jordiga och saftigt rödbäriga nyanser. I smaken får vi smultronyoughurt och granit. En liten sprits på tungspetsen. Inte stort. Men heller ingen bagatell. PS. Vi öppnade en ny flaska dagen efter. Då betedde sig vinet helt annorlunda. Omedelbar frukt och mineral. Ingen odör. Tankarna for mer åt en kryddig Nya världen-pinot. Flaskvariation sa Bull.

Ett otroligt gott och intressant vin, inte helt olikt bättre Furmint eller kanske snarare Verdicchio. Gul frukt, nötighet och mineral inlindat i fin syra och småfet textur. En lätt smörighet anas liksom skira toner av basilika och ramslök. Inga sensationer av ekfaten vilket känns självklart då frukten är mycket stark på egen hand. Komplext och lättillgängligt på samma gång.