Senast provat av vinet San Fereolo Coste di Riavolo

Frisk, nära nog tanninsträv smak med stor personlighet och en uppsjö udda nyanser. Visst, vi får en hel del typiska noter av gråpäron, mandel, aprikos och mineral men också en rejäl animalitet som först får oss att undra om vinet är korrekt. Vått ylle och alla bondgårdens djur (och deras respektive avträde) står som en kvast upp ur glaset och återkommer också tydligt i smaken. Här någonstans delar panelen upp sig i de som avstår och öppnar ett annat vin och de som förtjusta analyserar vidare. Odrickbart, stinkande, magiskt, mäktigt, seriöst och ärligt är några av omdömena. Här handlar det mycket om tycke och smak men den som vill ha ett udda vin testar en flaska.

Vi provade vinet för inte så länge sedan och var sugna på det igen. Vi ville även bekräfta våra omdömen då vinet upplevdes unikt och gott. Doften är även nu komplex och generös med främst bokna äpplen och mineral. Men även Läkerol (kanske skulle någon säga hostmedicin eller sherry) och bivax samt Finska pinnar och petroleum känns igen från senast. I munnen är känslan alltjämt fylligt oljig med friska syror som stramar upp. Omdömet kvarstår. Köp om ni kommer över och gillar lite konstiga vita viner utanför det vanliga utbudet. Men drick nu, det finns nog risk för överlagring inom kort.

Färgen är klar gyllengul och vittnar om utveckling. Doften är komplex och generös med bokna äpplen och mineral, Läkerol och bivax, Finska pinnar och petroleum. I munnen är känslan fylligt oljig med friska syror som stramar upp. Vi har sällan druckit ett så mångfacetterat och överraskande vin. Vinet är koncentrerat och vittnar om en mycket hög ambitionsnivå. Dessutom är vinet väldigt användarvänligt om man söker matcha en bred meny. Om vi inte hade vetat att det var Riesling i flaskan hade vi gissat på Furmint. Klart den godaste Riesling utanför de traditionella rieslingområdena. Vi köper det omgående igen.