Lördag den 18 juni 2016

Hela charkbodens syrliga, rökiga register samlade i ett glas, väl kompletterat med mörk fruktighet och en lite chokladkakevaniljig eksötma. Annars väldigt torrt, fräscht och piggt med god men lite intetsägande smakprofil. Trevlig tanninstruktur och helt okej täthet i frukten gör detta till ett gott men inte överväldigande vin.

Avrundad men inte klen syra ger stadga åt en i övrigt puréfet textur. Aprikoser, gula krusbär, plommon, inlagda päron och mineral slåss om utrymmet i glaset. Piggt, ungt, koncentrerat och på det hela taget väldigt imponerande. Är det här så bra en vit sydrhônare kan bli?

Köttig, fruktig, tät näsa som övergår i en primär, fräsch smak packad med god cab francfrukti form av vinbär (alla dess former), lät rotfruktighet, Jenkamint och nässelbrant. Fruktdrivet, småsträvt och oändligt drickvänligt. Sällan öppnar man en flaska så gott och användbart vin - funkar både som aperitif och till gräddiga grisgrytan.

Här lyser både rödbärig frukt och granitig mineral igenom med full kraft. Frisk, medelfyllig och lagom småsträv smak ger en fantastisk drickbarhet. Jordgubbar, färska örter, gurka (!), krasse, stenhäll och rostiga järnspikar är nyanser som dyker upp bland notaterna. Inga tecken på ek eller andra störande moment. Skönt med ett ärligt, personligt vin utan krusiduller. Man undrar vart det här tar vägen med lagring. Ett otroligt bra vin.