Provat från producenten Château Fourcas Dupré

Jämfört med den blåbläckiga, ungdomligt fruktiga flaskan som provades nyligen får vi här en betydligt mer mogen upplevelse, både för ögat, näsan och gommen. Färgen är tät med brunröd nyans. Vi får en jordig, mullig och höstig doft med blåbär, kokta rotfrukter och granbarr. Smaken är mogen men fortfarande sträv och med en syra som absolut håller. Murriga men intressanta nyanser av höstlöv, mylla och barr. Den här flaskan behövde inte längre tid på rygg men vi verkar onekligen ha med flaskvariation att göra. Kan eventuellt härledas till lagringsomständigheter. Gott i alla fall.

Ganska tät, röd färg med brun kant. Doften är sanslöst lockande och finstämd med mängder av söta, röda och mörka bär, ceder, svartpeppar och choklad av den dyra men halvmörka sorten. Smaken är betydligt stramare med syrliga, röda bär, rostad ek och torkade örter. Frukten är vackert sval och vinet upplevs medelfylligt utan att för den skull bli okoncentrerat. Riktigt gott och klassiskt utan att vara stort på något sätt tycker vi.

Röd, ganska tät färg med blå nyans. Doften är stor och maffig, arketypiskt merlotcabbig, med inslag av vinbär, rostad ek, grön paprika och viss animalitet. Smaken är ung och bläckig med en hel del gröna inslag i form av gräs, örter och paprika. Lite spretig och speciell, kanske inte vad man förväntar sig från årgången men ändå god och föredömligt stram.

Den här årgången av vinet har tidigare gjort oss besvikna och så är även fallet den här gången. Vi får redan i doften tydliga indikationer på att vindruvorna måste ha haft svårt att mogna fullt ut; det är grönt, kärvt och allmänt ogint med utanpåliggande, alltför rostad, nästan bränd ek. Smaken följer i samma linje med ett överdåd av bitter, grön paprika, rökiga ekfat och bittra örter. Det smyger sig visserligen in stråk av syrliga violpastiller och röda vinbär men dessa bidrar knappast till någon förbättring av den redan sura smaken. Nä, det här vinet, och egentligen hela årgången, glömmer vi gärna bort. Slottet kan producera betydligt bättre viner under år med bättre förutsättningar.

Balanserad, elegant smak med viss utveckling. Bra syra och hyggliga tanniner. Frukten är sötmogen och bjuder på finstämda nyanser av hallon och körsbär. Ekfaten är fint integrerade och bidrar med kakao, valnötter och kaffe. En lite stenig mineralton bidrar till ytterligare komplexitet. Eftersmaken är ganska kort men riktigt god. Helt klart skönt drickbar redan nu men stabil nog att lagras ytterligare för den som önskar.

Torr, utvecklad, mycket sammansatt smak i fräsch om än lite småstallig stil. Torkad blåröd frukt, jord och mineral. Vi gillar utvecklingen och den frukt som finns kvar. Vinet är väldigt livligt initialt men blir lite träigt efter luftning. Stark köprekommendation för den som söker utveckling i sin Bordeaux. Klarar bergsäkert flera år till i källaren.

Ganska grön och omogen smak med tunn, kartig frukt. Blåbär, slånbär, gräs, örter och mocka. Snygga fat som känns ganska välintegrerade redan nu. Det här känns inte direkt som ett lagringsobjekt men är inte heller jätteroligt att dricka nu. Kanske kan vinet lyfta något snäpp till en älgstek eller liknande?

Här får vi en närmast perfekt upplevelse i munnen: sammetsmjuka tanniner, frisk syra, perfekt balanserad alkohol, pigg ungdomlig rödbärig frukt med fina ektoner och ett uns utveckling. Saknar visserligen lite längd och koncentration men trots detta riktigt gott och välgjort. Kan fungera att lagra ytterligare några år för mer utveckling. Sådant här vill vi se mer av på de svenska vinhyllorna.