Lördag den 20 september 2014

Det här vinet dricks väldigt bra just nu. Tanninerna är nedslipade och frukten har smält samman till en harmonisk enhet. Mörka bär, röd paprika, mynta, rostat kaffe och stall. Välstrukturerat, klassiskt och gott men saknar också djup och komplexitet.

Ett riktigt stramt, klassiskt skolat vin med fortfarande frisk syra och småtaggiga tanniner. Smakmässigt har frukten torkat in ordentligt, kanske lite väl mycket för vår smak. Kvar finns i alla fall rester av klassiska nebbiolonyanser av viol, rosor, röda bär men också en påtaglig stallighet, delikat parfym och mineral. Det här är ett superstabilt vin som vi gärna återvänder till, kanske borde vi ha druckit just den här årgången för något år sedan dock.

Smaken är rikt fruktig och otroligt syrarikt frisk. Vi får generöst med päron, limeskal, vaniljglass och viss mineral. Bra koncentration och längd men smakbilden är i sin ungdom lite endimensionell och outvecklad. Det här vinet bör nog få ligga till sig ett tag i källaren.

Maffigt fyllig och fruktig smak med viss utveckling. Frukten drar åt det torkade hållet med katrinplommon och korinter och är söt utan att vara syltig. Den höga alkoholen är välintegrerad och visar sig enbart som en god värme i eftersmaken. Vi får en rejäl dos vaniljsöt ek och supermjuka tanniner vilket påminner oss om att det här verkligen är ett publikt och snällt designat vin. Otroligt gott är det otvivelaktigt men kanske lite för opersonligt för att lyfta mot de allra högsta höjderna.