Lördag den 28 mars 2015

Det här vinet har tidigare visat sig vara bäst i sin ungdom då den pigga frukten och vassa syran fått fritt spelrum. Detta gäller även denna butelj som verkligen känns dammig och ofräsch. Mandelkubb och äpplen samsas med en viss mineralitet men syran har mattats av rejält och kan inte ge någon fräschör. Det hela blir platt och smaklöst. Trist med den utvecklingen på bara några år, för detta är i grunden ett riktigt gott vin. Sista flaskan får gå i fisksoppan.

Fint utvecklad på näsan med stall, choklad, jord och körsbär. Dessutom med en angenäm kryddighet, nästan Syrahrökig, med en härlig stuns i frukten. Smaken är elegant med nedsmälta tanniner, en skönt utvecklad smak och fortfarande med fräsch syra. Riktigt gott. När vi läser notater från tidigare provningar kan vi ana en viss flaskvariation (även om flaskorna har varit i olika faser av sin utveckling). Det känns därför bra att landa i ett gott exemplar eftersom det är den sista flaskan ur samlingen av den här årgången.

Det här vinet uppträder exakt som förväntat med sin generösa, söta päron- och limefruktighet. Vi får en ganska bra skjuts i syran och även ett skimmer av stenig mineral. Vinet uppträder fylligt och munrunt och kanske kan man även ana en lite ekfetma i eftersmaken. Rent och fint utan krusiduller med noll sensationsfaktor men med funktionell godisgodhet. Sånt här dricker vi gärna välkylt när det bjuds men i sin prisklass köper vi hellre viner från helt andra delar av världen.

En klar gyllengul nyans ger redan vid anblicken en känsla av kvalitet. En ren doft av gråpäron, honung, tropiska frukter och mineral bekräftar tesen. Den friska och ganska fylliga smaken bekräftar kvalitetstesen åter igen. För den som vill ha lite mer avrundade syror rekommenderar vi några år i källaren. Annars finns ingen anledning att vänta.