Senast provat av vinet Langhe Nebbiolo La Spinetta

En sötfruktig nebba med massor av solmogna körsbär, choklad och blyertspenna i avslutet. Med lite luft anländer florala övertoner och nagellacksborttagningsmedel. Visst finns det tanniner att tugga på men vi tycker att årgången är väldigt god och drickbar just nu. Ett vin i balans trots sina 14%.

Fin näsa med massor av lyxiga ektoner, choklad, vanilj och arrak. En del rödbärighet, rosenblom och parfym letar sig igenom den massiva fatlagringsväggen och avslöjar ursprung. I gommen tyvärr lite uttorkad på frukten med småbittra tanniner och ekträig eftersmak. Vi har lite svårt för den här bombastiska tolkningen av Nebbiolo. Inget snack om att det i grunden är ett riktigt bra druvmaterial med både koncentration och fräschör men helheten blir väldigt kladdig av den massiva lagringen. Vi avstår ytterligare köp och avnjuter denna sista flaska till gräddiga renskavsgrytan med trattkantareller och färsk pasta.

Det här vinet har verkligen stabiliserats och blivit mindre påfluget sedan vi provade det för två år sedan. Tanninerna är nu mer drickvänligt avrundade och den kraftfulla ekningen har integrerats på ett bra sätt. Frukten har blommat ut med finstämda nyanser av hallon, viol och körsbär. Som vanligt i La Spinetta finner vi ekbehandlingen något överdimensionerad och frukten väl extraherad men den här flaskan håller sig åtminstone i nuläget hyfsat inom gränserna. Vidöppet drickfönster nu, bara att konsumera.

Förmodat högkvalitativ frukt i form av syrliga körsbär, björnbär och korinter, som tyvärr är lite överextraherad vilket ger ett något klumpigt och sött intryck. Frukten är även illa dold i allt för hård ekfatsbehandling vilken ger oss en chokladsöt träighet. Alkoholen är lite obalanserat het vilket är väldigt synd på ett så bra vin som faktiskt har utvecklats helt okej som fortfarande har både tanniner och syra i behåll. Det här är trots allt gnäll ett gott vin i ganska små doser som sorgligt nog känns lite berövat på sin själ.

Granatröd färg med lite mattare rödbrun nyans mot kanten. Stor, maffig doft med slösaktiga nyanser av söta körsbär, sötlakrits, violpastiller, punchpraliner och muskot. Okej för att det kännas något överekat och överextraherat för somligas näsor men visst är det både komplext och generöst nog att få mungiporna att peka uppåt. Smaken ger ett lite stramare och mer seriöst intryck med bra bett i tanniner och syra. Frukten har torkat ihop något och lämnat en lite bitter ek- och örtsmak men vi hittar en del nyanser av rosor, violgodis och hallon som förgyller. Vinet befinner sig i en lite knepig fas för oss då det inte känns helt harmoniskt just nu och vi tvivla att ytterligare lagring skulle ge ett positivt resultat. Tvivelsutan ett generöst och hyfsat komplext vin som vi kanske inte längtar tillbaka till men inte heller ångrar att vi köpte.

Mörkröd färg med tegelreflexer. Utvecklad, sammansatt doft med komplexa toner av violpastill, svartvinbärsvingummi, burktomat, Coca Cola, salvia, choklad, tjära och målarpensel. Något torrt teig smak med bra power i fruktsöt, glycerolfet stil. Mer klassisk i smaken med körsbär, kaffe och mörk choklad. Ektonerna dominerar lite då frukten tydligt har tappat i intensitet. Kanske inte den utveckling vi hade hoppats på men ett mycket bra vin om man gillar den moderna skolan.

Fjäskigt inbjudande blommig doft med inslag av hallon, söta körsbär och vit choklad. Smaken bjuder på en fyllig kropp, rejäla tanniner och balanserad syra. Frukten är fortfarande ganska ungdomligt mörk och sötaktig men riktigt tät och lagringsduglig. Ganska gott om ektoner som kräver lagring för att integreras. Vi dricker utan problem det här vinet redan nu men vi ser samtidigt en tydlig poäng med att lagra ett par år.

Ganska transparent körsbärsfärg med antydan till orangebrun nyans på tungan. JA, vinets tunga. Sniffet är förföriskt med sensuell parfym, bärighet i form av tranbär och körsbär samt fint rostad ek som bidrar med nyrostat kaffe. Vi ges också viol, rosor, tjära och lakrits, alltihop i en ungdomligt fräsch tappning. Vi smakar och får en riktigt frisk syra och inledningsvis ganska vassa tanniner. Vinet blir mildare efter luftning och öppnar upp ett brett register av blålila frukt och delikata ektoner. Även en örtig, lite kärv ton som lätt associeras till vulkanisk aska finns där. Det här är bara så fruktansvärt gott, på egen hand eller till Lulles rökta korv, eller till en bit Camembert. Det känns som en evighet från La Spinettas sötklumpiga Barbera som vi provade häromsistens i samma prisklass. Fantastiskt välgjort, välstrukturerat och välsmakande. Drick nu eller spara flera år.

Brunröd, ganska transperent färg. Fruktpackad doft med inslag av viol, rosor, hallon och jordgubbar, väl ackompanjerat av rejäla ektoner som ger choklad, sötlakrits och kaffekaramell. Fullständigt knockande så långt. Smaken ger en rejäl strävhet och hög syra i inledningen. Alldeles för ungt såklart. Mellanregistret ger fräscha skogsbäriga, lakritsaktiga toner som övergår i en ekbetonad finish. Verkligen ett superbt vin som vi vill ge ytterligare några år på rygg i källaren för att rundas av och integreras.

Mörkröd färg med en aning transparens. Blommig och fräscht ren doft med inslag av rosor, nypon och björnbär. Kraft och längd på det delikata viset med smak av de omisskännliga violpastillerna. Men även rostad ek, tobak, kaffe, körsbärskärnor och en överraskande packad frukt förkroppsligad i björnbären visar på en komplexitet. En aning druvtypisk utveckling kan skönjas i vinet som andas renhet och kvalitet rakt igenom. Men för att runda av syror och tanniner kan det med fördel lagras några år.