Lördag den 23 september 2017

Parfymen. Man börjar vrida på huvudet och undrar vem som parfymerat sig. Men det är ur glaset det blommar upp. Muscat skulle nog de flesta säga. Men det är Irsai Olivér i glaset. Vi gillar, men efter ett par glas infinner sig mättnaden. Lite som att åka hiss med någon som överparfymerat. Det funkar ett par våningar. Sen vill man ut.

Otroligt druvtypisk och säregen smak med ett överdåd av blommig, tvåliga nyanser. Frukten drar åt det sura/syrliga genom omogna krusbär och citron. I munnen en lite oljighet med rökig mineralkänsla och ytterst lätt ek. Intressant ur ett pedagogiskt perspektiv och associationerna drar åt Retsina eller Viognier. Vissa sväljer, andra vaskar.