Senast provat från kategorin Vita, halvtorra viner

Sött med djup och finess i typiskt lätt ursprungsstil. Honung, solmogen gul frukt och lätt botrytis. Magiskt solsken på flaska.

Halvsöt, frisk smak med unga noter av päron, äpple, honung och citrus. Ett fruktigt vin i stort sett helt befriat från mineralitet, botrytisinslag eller annat som skulle kunna skänka lite komplexitet. Knappast något för källaren, alltså läge at dricka på uppstuds.

Ung, frisk smak med viss sötma. Honung, gröna äpplen, citrus och mineral. God som vanligt från adressen men lite väl generisk och opersonlig.

Trevlig, ungdomligt fruktsöt smak med insprängda inslag av skiffermineral. Halvtorrt i munnen med syror som stadgar upp fint.

Ett fruktdrivet vin i lättsam, alkoholsvag stil där fina syror balanserar det söta. Visst mineralpåslag i bakgrunden men den päronlika frukten står i centrum. Gott och välgjort i all enkelhet.

Mineralisk med typisk Moselfrukt. Söt med balanserande syra. Riktigt god och redan nu smått utvecklad med viss diesel. Kan men kanske inte bör lagras ytterligare.

En jättefin flaska av årgången där saftig svartvinbärsfrukt och en ganska rejäl brettighet möts. Härligt friskt och drickvänligt med snälla tanniner.

Det var ett tag sedan men vi tycker att det här vinet fortfarande håller måttet. Superfriskt med rejäl sötma förankras snyggt i ung rieslingfrukt, honungspastiller och lättsam mineral. Klart gott och funktionellt till lite lättare käk med hetta.

Bra balans mellan det syrliga och söta med tät rieslingfrukt, mineral och honung. Ungt såklart vilket speglas i grön och gul citrus, äpple och päron. Det här dricks fint på uppstuds till en det lite starka, asiatiska, men kanske allra bäst på egen hand.

Fin struktur här med mineralitet i fokus, omgivet av stark frukt, vässad syra och balanserad sötma. Smakerna drar åt lime, citron, clementin, gröna äpplen, honung, gröna marmeladkulor och kanske en knivsudd botrytisbeska. Ungt och stramt men klart drickvänligt redan nu. Balanserat och mycket gott. Ett klart vettigt köp för nutid och framtid.

Inlagda päron, pepprigt, örtig, mineralfrisk med rund känsla i munnen och en tydlig restsötma. Tät fruktighet och viss alkoholvärme men stabil syra som stadgar upp helheten. Riktigt gott med begynnande utveckling. funkar bra på egen hand eller till asiatiska salladen med sting.

Ett härligt exemplar av bra halvtorr Mosel. Syror och sötma spelar fint i gommen. Ett rent, välgjort och lite småelegant vin. Här finns den typiska frukten, mineralen och sötman. För pengen en klar höjdare. För den som vill köpa flera flaskor finns här stoppning nog att hålla ett bra tag i källaren.

En härlig, nyanserad och ren doft som bjuder tropiska frukter, päron, mineral och passionsfrukt. Smaken är lång och syrlig med ett uns sötma och toner av mango, päron, grapefrukt, citrus och mineral. Ett vin som bjuder på det man vill ha från Mosel; struktur, frukt, sötma och skiffer.

Lime och sten. Det är solsken på flaska mitt i vintern.

Underbar ursprungskänsla här med fräscha syror och tydlig restsötma. Torr för att vara en Spätlese Feinherb. Honung, mango, ananas, vindruvor, diesel, mineral. Vad mer kan man önska? Kanske ett uns koncentration och finess men på det hela taget ruskigt gott.

Friskare än källvatten, sötare än den saftigaste apelsinen, alltihop med yttersta balans, Frukten uååbackad av mineralitet och cykelverkstad. Lätt anslag såklart med låg alkohol men med fin tyngd i fruktkoncentrationen. Perfekt utvecklat nu som vi ser det men kommer såklart inte säcka ihop än på många år. Ett typiskt vin med finess och elegans.

Ett gott och välutvecklat vin med det mesta på plats vad gäller druva och ursprung; clementiner, honung, gröna vindruvor, lätt mineralitet och ett uns cykelverkstad. Tyvärr lite ihålligt och okoncentrerat vilket ger en något klen och kort upplevelse. Det som bjuds är dock helt okej och plussidan väger något tyngre varför vi ändå känner oss hyfsat nöjda.

En härligt solig nektar med många goda år kvar om man vill ha mer utveckling. Klassiskt.

Efter veckolång luftning med ett par deciliter kvar i öppnad flaska öppnar det tidigare snåla vinet upp en helt underbar doft och smak med stora doser druva och ursprung. Tropisk frukt, honung, botrytis och mineral slåss om utrymmet i glaset tillsammans med syrliga syror och en ganska lätt syra. Spätlese till trots är detta ett vin som drar mer åt torrt än sött. Otroligt gott men knutet och stängt direkt ur flaskan. Lagra eller lufta alltså.

Alltid kul när det dyker upp välbalanserad och fräsch Moselriesling som inte kostar skjortan på hyllorna. Restsötman på 35 g/l balanseras snyggt av krusbärssyror och skiffermineral. Vi borde köpt flera tänker vi efterklokt.

En härligt mogen nektar med inslag av garage och smör. Pangfynd när det släpptes via importören Vin Till Mat.

Kalkhaltig mineral, kryddhylla, rosenvatten och, givetvis, litchi. Markörerna finns där utan att bli alltför övertydliga. Sötman är rejält påtaglig (24g/l) men syrorna är helt klart tillräckliga för att undvika platt fall. Det är gott men inte jättespännande. Sisådär varannat år är ett lagom intervall för att sänka en Gewürz enligt oss.

Kräftor kräva dessa drycker? Nja. Vinet är lite för sött (26g/l) för att det ska funka optimalt. Det blir lite sockerdricka över det hela. Men på egen hand är det mogen gul frukt och mineral. Och litchi. Klart moget.

En seriös Kabinett med tropisk frukt, pigga gröna äpplen och en lagom dos mineral.

Så kom sommaren. Och med den Kabinett-suget. Vi väljer Kellers Scheurebe och blir positivt överraskade av den pigga äppelsyran som balanserar sötman. Nätmelon och krusbär adderar mumsfaktor. Kalkig mineral bidrar med fräschör.

Mosellätt i munnen såklart med fräsande syror och väl maskerad sötma. Förvånansvärt tät och koncentrerad smak där honung, citrusfrukter och ångande skiffer möter en ganska påtaglig dieselton. Otroligt gott och lite imponerande från doktorn.

Otroligt gott och balanserat med en härlig mix av tropisk frukt, honung och mineralitet. Ungt men med viss utveckling genom något rundare frukt än senast. Kan lagras betydligt längre men är i nuläget helt oemotståndligt.

Dr Loosens Kabinett öppnar lite reduktivt på näsan. Lemoncurd och metallisk mineral följer i smaken. Ett långt efterhäng av ananaspastill avslutar. Och så de markerade syrorna som gör att man nästan missar sötman som finns där. Gott nu, inte allt för komplext, men kan säkert vinna på något år i källaren.

En fantastisk aperitif med hög syra och sötma i balans, kanske med ett uns övervikt åt det söta. Riktigt tät i smaken med typiska noteringar av tropisk frukt, vindruvor, honung, lätt diesel och mineral. Ett ungt vin såklart men suveränt gott redan nu på den pigga frukten. Intensivt och energiskt avslut.

Hjortronorange färg, betydligt mer utvecklad än vad vi hade trott. Sniffet är komplext och sammansatt med aprikoser, kvittenfrukt och stenar. Ursprungskänslan är maximerad även i smaken med en adderad cykelslangskomponent och en miniantydan till botrytis. Utvecklat och munrunt med superb balans och lömsk drickbarhet. Det här är på inga sätt en fulländad Spätlese, bara ett jäkligt gott vin med många komponenter på plats. Åldern till trots hade vi gärna sett ett uns mer ungdomlig energi. I vinet alltså.

I glaset arketypisk Kabinett. Gummiverkstad, fläder, gula plommon, äppelmos, gröna marmeladkulor och kanderad tropisk frukt framburet av en sprittande syra dansar den fram på lätta fötter. Mineralpuff i avslutet. Otroligt gott.

Gott och balanserat med dragning åt det friska. Bra mix mellan tropisk frukt, honung och mineralitet. Ungt såklart och egentligen inte ett spår av de tre-fyra åren på flaska. Vinet andas framtid. Vi kan inte få nog av Spätlese och har inte förmåga eller ork att leta fel och brister. Det finns säkert luckor i aromatik och koncentration men de luckorna får andra hitta. Otroligt gott.

Inte mycket att orda om. En god och typisk Spätlese med tydlig utveckling och bra balans. Lite tunn men viss energi i frukt, mineral och syra finns kvar. Inget att spara längre dock. Matchade lite friterat med sötsurstark sås alldeles utmärkt.

En härligt solmogen fruktkocktail med en hint cykelslang som inte ändrats nämnvärt sedan sist vi sågs. Kanske är rentav den här flaskan lite ungdomligare. Det kanske beror på flaskvariation eller att vinet inte fick någon längre stund att luftas. För så gott och välkomnade är det. Vi tycker oss notera en husstil efter att ha drucket en hel del Kerpen. Vinerna är mycket generösa inom varje Prädikat. Det är sol på flaska.

Elegans är väl ett begrepp som inte riktigt är kompatibelt med gewürztraminer men här är i alla fall ett seriöst försök att hålla druvans mest framfusiga nyanser i schack. Fokus ligger på syrén, violpastiller, lite blandade vingummin och persikor. Det är generöst utan att bli övermäktigt och rent och friskt nog att hålla intresset uppe flaskan ut. Ett gott, välgjort vin som kanske inte lämnar några större avtryck i minnet. Bör nog drickas så ungt som möjligt tänker vi.

Här får alla gottegrisar sitt genom en otroligt smakrik, halvtorr Pinot gris. Kryddigt och tungt persikofruktigt med snygg syra och sötma som balanserar varandra. Upplevelsen är fyllig utan att bli tjock i munnen. Generöst och komplext på alla sätt utan att för den skull tulla på elegansen. Druva och ursprung går hand i hand här i en mycket lyckad symbios. Vi går igång rejält på det här, gottegrisar som vi är.

I glaset glimmar vinet lätt gyllengult. Ungdomligt. Vi sätter näsan till kanten och får genast en liten dos däckverkstad och sagosoppa. Vinet ger både färsk tropisk frukt som persika och gröna bananer men även torkade aprikoser och citruspastiller. I munnen är sötman påtaglig men balanseras upp av de fantastiska syrorna. En mineralsträng kan också anas. Vi skulle kunna bli ännu mer långrandiga i hyllningarna men nöjer oss med att konstatera att det här är precis det vin man vill ha många flaskor av i källaren. Vinet gick ner till isterband med krämig potatissallad. Riktigt lyckad kombo.

Färgen är klar och drar mot gult. Det finns en liten viskositet. Doften är medelintensiv. Citrus, främst mogen lime som även är markerad i smaken, honung, gröna marmeladkulor, den torkade frukten i sagosoppan, och så dörren på glänt till gummiverkstaden. I munnen ligger vinet medelfylligt, halvsött och med syrorna på topp. Balanserad och ursprungstypisk. Vi gillar och klunkar gärna i oss, med eller utan mat.

Här finns ingen tvekan. Fullständig drickglädje från första klunken. Typiskt på många sätt med tropiska frukter, hjortron, honung och mineral. Känner vi också ett botrytissting? Utöver detta en obligatoriskt hög syra för balans och fräschör. Dessutom en lagom fyllighet och alkoholighet för klunkabilitetens skull. Man kan även sammanfatta det hela med ett ord. Gôrgôtt.

Högst utvecklad med lite unkna toner av pappkartong och ost. Vi får viss frukt genom gula päron, melon och honung samt lakrits och diesel. Det här vinet gillade vi allra bäst i sin ungdom. Nu är det okej men klart över sin peak.

Piggelin och mineral. Och citrus. I all enkelhet. Men vinet är trots allt väldigt väl balanserat med en liten sötma. Funkar utmärkt i och till chillispetsade räkpastan.

Instegsriesling från storproducent. Vi får mer druva än lägestypicitet. Det är klassiska piggelintoner och rejäl honungssötma. Balansen är bra och vinet slinker lätt ner i stora kalla klunkar. Vi saknar dock all form av komplexitet. Ett enkelt vin. Helt enkelt.

För oss som tillhör den hårda kärnan av Moselvänner är det alltid julafton när Systembolaget tar in en gammal Riesling från den kurviga dalgången. När vi dessutom får ett så välbalanserat och ursprungstypiskt exemplar är glädjen total. Vi får den solmogna frukten som varvas med mineral och petroleum helt enligt Moselvinernas instruktionsbok. I munnen är sötman rejält påtaglig men så är även syrorna. Balans var det. Vill man lagra ytterligare är det inget problem vad gäller vinet, problemet blir snarare att övertyga den egna karaktären att motstå frestelsen.

Härligt fruktdriven Kabinett med ungdomlig citron, lime och rabarber i centrum. En fjäderlätt mineral skänker elegans tillsammans med en riktigt vass syra. Dessutom alldeles lagom sött för att ändå kännas fräscht och läskande. Här finns inget att gnälla på, det är bara att kyla hårt och klunka i sig.

Ljust gyllengröngul knallklar färg. Doften är omedelbart smaskig med mandelmassa, tropisk nektar, gula äpplen, hjortron och mineral. Smaken ligger munrund och fyllig med en rejäl dos sötma. Det blir ändå aldrig jolmigt eller tungt. Citrussyror och limebeska samt lite botrytisbitterhet balanserar upp bygget. På det hela taget att kvalitetsvin som är angenämt prissatt som man inte bör missa. Man kan även sammanfatta det hela med ett ord. Gôrgôtt.

En riktigt seriös kabinett med krutrökig mineral, grön - men söt -fruktighet och fin balans mellan syra och sötma. Eftersmaken är ren och fin med hyfsad längd. Ett intressant och gott vin som vi gärna köper igen trots att det är något överprissatt.

Ett enkelt men korrekt vin i typisk halvtorr stil. Det är Piggelin, melon och citrus som för hela slanten. Syrorna balanserar upp och ger en spritsig kittling på tungspetsen. Köpvärd om man inte är ute efter någon djupare analys. Annars avråder vi.

Färgen är ungdomligt gröntransparent ock klar. Vi får skarp mineral som dominerar rakt igenom, men även en generös fruktighet av krusbär, persika och citrus. Även en blommighet bidrar med komplexitet. Sagosoppan gör sig gällande i avslutet. Vän av syror blir inte besviken. En balanserad sötma ger fyllighet. Ett elegant vin med typiskt hög kvalitet från Dr Loosen. Köp om ni kommer över.

Kanske lite väl utvecklad med avklingande frukt och en något dammig kartongdoft. Trots allt klassiskt strukturerad med god mineral och bra balans mellan sötma och syra. Gott och intressant men uppvisar luckor i frukt och koncentration och ska knappast lagras ytterligare.

Halvtorr, ungdomlig smak med superbt balanserad syra. Toner av lime och örter brukar vara kabinettypiska epitet och återfinns även här. Vi hittar också skaldjursliknande mineraler. Det här är ett riktigt gott och fräscht vin med viss komplexitet. Möjligtvis lite otypiskt tungfotad och klumpig för att vara en kabinett och troligen rejält överprissatt men det kan man ju bortse ifrån om man blir bjuden.